Behandling vid PMS och PMDS – hitta den som fungerar för dig

Har du besvär dagarna innan mens som påverkar ditt mående och din vardag? Du är inte ensam – premenstruellt syndrom (PMS) drabbar många kvinnor, och det finns effektiv hjälp att få. 

För vissa kan symtomen vara så kraftiga att det klassas som premenstruellt dysforiskt

syndrom (PMDS).

I den här artikeln går vi igenom:

• Hur vanligt PMS och PMDS är

• Hur diagnosen ställs

• 5 medicinska behandlingar vid PMS och PMDS

• Vad som händer i kroppen

• När du bör söka vård

• Vanliga frågor och svar om behandling

Hur vanligt är PMS och PMDS?

PMS är ett av de vanligaste hormonella tillstånden som drabbar kvinnor i fertil ålder. Det förekommer i olika svårighetsgrader, från lätta symtom som knappt märks till svårare besvär som påverkar vardagen betydligt.

Studier visar att: 

• Milda besvär förekommer hos upp till 75% av alla kvinnor

• Måttliga besvär drabbar omkring 30%

• PMDS, den svårare formen, drabbar 3-5% av kvinnor

Läs mer om förekomsten av PMS och PMDS här. 

PMDS är en allvarligare form av PMS, med symtom som kan påverka hela vardagen – från relationer till arbetsliv. Det är ett behandlingsbart tillstånd, och du har rätt att få hjälp.

Hur ställs diagnosen PMS eller PMDS?

PMS och PMDS kan ibland vara svåra att särskilja från andra tillstånd som depression eller ångest, men det finns tydliga kriterier som läkare utgår ifrån. En tydlig egenskap hos PMS är att symtomen kommer före eller i samband med mens. Om du har PMS kan du vara helt symtomfri emellanåt.

För att ställa diagnos behöver du under minst två menscykler föra daglig anteckning över dina symtom – ofta med hjälp av en symtomdagbok eller skattningsskala.

Detta kännetecknar de olika diagnoserna:

• PMS: Minst två symtom som återkommer varje månad, varav ett påverkar humöret (till exempel nedstämdhet, irritabilitet, svullnadskänsla, ömma bröst eller sötsug) Läs vår artikel om PMS-symtom här.

• PMDS: Minst fem symtom, varav minst ett påverkar känsloläget (till exempel ångest, ilska, nedstämdhet, brist på energi eller koncentrationssvårigheter) och som påverkar vardagen tydligt

Syftet med daglig skattning är att se mönster över tid och utesluta andra orsaker till symtomen.

Misstänker du PMS eller PMDS? Boka ett besök hos oss på Femcare så kan vi hjälpa dig att komma igång med din symtomdagbok.

Att förstå och hantera PMS – första steget i behandlingen

Innan vi går in på medicinska behandlingsalternativ är det viktigt att lyfta fram att det första och ofta viktigaste steget i behandlingen av PMS och PMDS är att förstå vad som händer i din kropp.

För många kvinnor kan insikten om att det är reaktioner på hormonsvängningar – och inte din personlighet – som orsakar symtomen göra det lättare att hantera och acceptera situationen.

Så kan du hantera dina PMS-besvär i vardagen:

• Föra dagbok över dina symtom för att identifiera mönster

• Hitta stresshanteringsmetoder som fungerar för dig, till exempel lugn träning, yoga eller meditation

• Andningsövningar för att minska ångest när den uppkommer

• Anpassa aktiviteter och krav under de dagar då symtomen är som värst

• Informera närstående om ditt tillstånd så att de förstår och kan stötta dig

Många kvinnor upplever att medvetenheten om att det handlar om en faktisk fysiologisk reaktion i sig gör symtomen mer hanterbara. När du vet att det är tillfälligt och att det kommer gå över, kan det bli lättare att ta dig igenom de svåra dagarna.

För vissa med mildare symtom kan dessa strategier vara tillräckliga, medan andra behöver komplettera med någon av de medicinska behandlingar vi går igenom nedan.

Fem medicinska behandlingar vid PMS – hitta den som fungerar för dig 

PMS och den svårare formen PMDS kan behandlas på flera olika sätt. Vilken behandling som passar dig bäst beror på vilka symtom du har och hur kraftiga de är. 

Här går vi igenom de fem vanligaste behandlingsalternativen och vad som passar för olika typer av besvär. 

1. Behandling vid främst psykiska besvär: SSRI-läkemedel

Om dina PMS-besvär mest handlar om humöret – som när du känner dig nedstämd, orolig eller lättirriterad – kan en typ av medicin som kallas SSRI vara till stor hjälp. 

SSRI står för "selektiva serotoninåterupptagshämmare". Dessa läkemedel hjälper hjärnan att hålla kvar mer av ett ämne som gör att du känner dig lugnare och gladare.

Form och exempel på läkemedel:

• SSRI-läkemedel finns huvudsakligen som tabletter eller kapslar som tas via munnen.

• Vanliga preparat är Premalex, Cipralex (Escitalopram) och Cipramil (Citalopram).

• Premalex är det enda läkemedlet som är godkänt för PMDS i Sverige.

Bra att veta:

• Du behöver oftast bara en låg dos för att lindra PMS-symtomen – ofta lägre än vid behandling av depression.

• Behandlingen kan tas dagligen eller cykliskt. Cykliskt innebär att du tar medicinen under en viss period under din cykel – vanligtvis från ägglossning till och med mensens första till tredje dag, beroende på när dina symtom brukar försvinna. Din läkare hjälper dig att hitta det upplägg som passar dig bäst.

• Om du tar SSRI-medicinen dagligen (kontinuerlig behandling) och vill avsluta behandlingen bör nedtrappning ske gradvis, i samråd med läkare, för att undvika utsättningsbesvär som yrsel, humörsvängningar eller stickningar i kroppen. För cyklisk behandling, som är vanligast vid PMS/PMDS där du bara tar medicinen under en del av menscykeln, behövs ingen nedtrappning – eftersom du redan gör ett naturligt uppehåll varje månad.

• Vissa upplever minskad sexlust eller svårare att få orgasm under behandlingen. Om du påverkas, prata med din läkare – det finns ofta sätt att justera dosen eller ändra behandlingsformen.

En studie från Göteborgs universitet visade att SSRI gav snabb och tydlig lindring av irritabilitet och ilska vid svåra premenstruella besvär.

2. Hormonell behandling

PMS-besvär hänger alltid ihop med ägglossningen – det är just detta som skiljer PMS från vanlig depression eller ångest. 

Symtomen uppstår på grund av den gulkropp som bildas i äggstocken efter ägglossning. Hormonella preventivmedel som hämmar ägglossningen kan därför minska både fysiska och psykiska symtom – men effekten varierar från person till person.

Det är inte alltid självklart vad som passar just dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram tillsammans med en läkare.

Exempel på hormonella alternativ:

• P-piller med både östrogen och gestagen. Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa mot PMS. De som innehåller hormonet drospirenon – till exempel Yaz – har visat särskilt god effekt i studier.
  

• Gestagena p-piller (minipiller). Om du har haft biverkningar av östrogen tidigare, eller inte bör använda det av medicinska skäl, finns det flera gestagena alternativ.

Bra att veta:

• Kvinnor med PMDS kan vara extra känsliga för syntetiska hormoner. För vissa kan symtomen till och med bli värre.

• Det är vanligt att det tar 2–3 månader innan man märker om behandlingen har effekt.

• Om du är över 40 år behöver läkaren ta hänsyn till en något ökad risk för blodpropp vid användning av vissa p-piller.

3. Spironolakton – hjälper mot både svullnad och psykiska besvär

Om du brukar känna dig svullen dagarna före mens, få ömma bröst eller samlar på dig vätska i kroppen, kan Spironolakton vara ett alternativ att diskutera med din läkare.

Detta läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska – och kan även lindra vissa psykiska symtom, genom att påverka hur kroppen reagerar på hormonförändringar.

Form och dosering:

• Spironolakton finns som tabletter som tas via munnen.

• Den vanliga dosen är 100 mg till natten, under de dagar då du har mest besvär.

• Många upplever att det fungerar bäst när det tas på kvällen, eftersom det kan orsaka yrsel på grund av lågt blodtryck.

Bra att veta:

• Spironolakton påverkar inte ägglossningen och påverkar inte din fertilitet.

• Det kan vara ett bra alternativ om du inte vill eller kan använda SSRI eller p-piller.

• Din läkare hjälper dig att hitta rätt dos och upplägg för just dina behov.

4. Bioidentiska hormoner

Detta är ett alternativ som din läkare kan rekommendera när andra behandlingar inte passar eller ger tillräcklig effekt. 

Form och dosering:

• Finns som krämer, gel eller tabletter som tas via munnen.

• Ges vanligtvis under lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning och mens. 

Bra att veta:

• Bioidentiska hormoner liknar kroppens egna hormoner och kan hjälpa till att jämna ut hormonsvängningar som orsakar dina symtom. 

• Denna behandling skyddar inte mot graviditet så om du vill undvika graviditet behöver du använda preventivmedel.

• Det saknas långtidsstudier på hur behandlingen påverkar risken för vissa cancerformer vid långvarig användning i ung ålder.

• Många upplever förvärrade besvär med PMS/PMDS efter 35, och denna behandling kan då vara ett lämpligt alternativ. 

5. Vid svårare fall – när inget annat hjälper

För vissa kvinnor ger inte de vanligaste behandlingarna som SSRI, p-piller eller Spironolakton tillräcklig lindring. Det kan bero på att den hormonella balansen är mer komplex eller att symtomen är så svåra att de påverkar livet kraftigt, trots behandling.

I sådana fall kan läkaren rekommendera mer specialiserade behandlingsalternativ som är utformade för just svårare former av PMDS.

GnRH-agonister

Dessa läkemedel sänker hormonnivåerna kraftigt och försätter kroppen i ett klimakterieliknande tillstånd, vilket ofta ger god effekt vid svår PMDS. Eftersom de sänker kroppens egna nivåer av östrogen, kombineras behandlingen alltid med hormontillskott för att minska biverkningar.

• Finns som nässpray (Synarela) som används dagligen.

• Finns som injektioner (Enanthon) som ges med några veckors mellanrum.

• Tas tillsammans med hormontillskott för att förhindra biverkningar.

Provera

Provera innehåller gestagen – ett konstgjort hormon som liknar kroppens eget progesteron. I högre doser kan det dämpa svåra PMDS-symtom genom att påverka hormoncykeln.

Behandlingen anpassas individuellt och kräver tät uppföljning av läkare, eftersom höga doser kan ge biverkningar och inte passar alla.

• Finns som tabletter som tas via munnen.

• Dosering anpassas individuellt av läkare.

Det är helt naturligt att känna sig tveksam inför starkare behandling, men du får professionellt stöd och noggrann uppföljning hela vägen.

Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS. 

PMS är en verklig fysisk reaktion - så här fungerar det i din kropp

PMS och PMDS är medicinska tillstånd, inte något du "bara ska stå ut med" eller något som bara sitter i huvudet. 

Nyare forskning visar att det handlar om hur din hjärna reagerar på hormoner, och denna kunskap hjälper oss att förstå varför vissa behandlingar fungerar.

Forskning visar att:

• Symtomen uppstår endast i cykler med ägglossning.

• En nedbrytningsprodukt från progesteron som kallas allopregnanolon påverkar hjärnans signalsystem.

• Kvinnor med PMDS har en annorlunda reglering av GABA-receptorer i hjärnan. Dessa receptorer hjälper normalt till att dämpa signaler i hjärnan – när ämnen binder till dem blir man vanligtvis lugn och ångestfri. Vid PMDS fungerar inte denna dämpande mekanism som den ska, vilket kan förklara känslor av ökad stress och ångest.

• De svängande östrogennivåerna under tiden mellan ägglossning och mens påverkar också hur hjärnan hanterar känslor. Östrogenet påverkar även progesteronreceptorerna, vilket kan skapa ytterligare hormonella svängningar. Enligt en svensk studie kan PMDS kopplas till förändrad nervaktivitet i hjärnans känslocentra, särskilt under perioden mellan ägglossning och mens. 

Det är därför många med PMDS kan känna att de "blir en annan person" innan mens. Det är biokemiska förändringar som ligger bakom, inte något du kan kontrollera genom att "ta dig samman".

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att PMDS har en tydlig biologisk förklaring kopplad till hjärnans hormonkänslighet. Läs om en ny studie från Karolinska institutet om biologisk förklaring till PMDS.

När ska du söka hjälp för PMS?

Du behöver inte leva med PMS som påverkar din vardag negativt. Det är viktigt att söka hjälp, och du har rätt till behandling som gör att du kan må bra hela månaden.

Du bör söka vård om:

• Dina PMS-symtom påverkar ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet.

• Du känner att du "inte är dig själv" under perioden före mens.

• Du upplever stark nedstämdhet, ångest eller irritabilitet som påverkar din vardag.

• Du har färre än 8 menstruationer per år (detta kan tyda på andra hormonella obalanser).

• Du har provat egenvård men fortfarande har besvärande symtom.

Hos Femcare tar vi dina PMS-besvär på allvar. Våra gynekologer har erfarenhet av att utreda och behandla både PMS och PMDS, och kan hjälpa dig att hitta en behandling som fungerar för just dig. 

Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS. 

Vanliga frågor om behandling av PMS och PMDS

Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS? 

PMDS är en svårare form av PMS där de psykiska symtomen är mer intensiva och har en påtaglig negativ inverkan på arbete, relationer och livskvalitet.

Hur länge behöver jag ta SSRI-mediciner? 

Vid PMS/PMDS kan du ofta ta SSRI bara under de dagar du har symtom, oftast 7-10 dagar innan mens. Detta skiljer sig från behandling av depression där medicinen tas kontinuerligt.

Kan jag bli hjälpt av livsstilsförändringar? 

Regelbunden motion som promenader, yoga, bra sömn, mindre socker, alkohol och koffein före mens – allt detta kan hjälpa till att minska PMS-besvären. Många mår också bättre av att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom att ta pauser i vardagen, träna lugnt eller prova avslappningsövningar.

För vissa med lindrig PMS kan det räcka med sådana förändringar medan andra kan behöva medicinsk behandling också.

Hur snabbt kan jag förvänta mig effekt av behandlingen? 

SSRI-läkemedel verkar ofta redan inom några dagar vid PMS/PMDS, till skillnad från vid depression. Hormonella behandlingar kan ta 2-3 menscykler innan full effekt uppnås. Spironolakton har ofta effekt inom 1-2 dagar mot svullnad.

Påverkar behandlingarna mot PMS möjligheten att bli gravid? 

Det beror på vilken behandling du får. P-piller och GnRH-agonister förhindrar graviditet medan du tar dem, men påverkar inte din framtida fertilitet. SSRI och Spironolakton påverkar inte din fertilitet men bör diskuteras med läkare om du planerar graviditet.

Kan jag ta flera olika behandlingar samtidigt? 

Ja, ibland kan en kombination av behandlingar ge bäst effekt. Till exempel kan SSRI kombineras med Spironolakton för att lindra både psykiska symtom och svullnad. Din läkare kommer att hjälpa dig hitta rätt kombination.

Kan p-piller göra min PMS värre? 

Ja, för vissa kvinnor kan p-piller förvärra symtomen eftersom du tillför hormoner. Särskilt de med PMDS kan vara känsliga för syntetiska hormoner. Det är viktigt att du provar dig fram tillsammans med läkare – ibland kan det behövas flera försök innan du hittar ett preventivmedel som fungerar för dig.

Blir PMS värre med åldern? 

Ja, PMS-besvär kan förvärras från 40-årsåldern och framåt – en tid då östrogennivåerna ofta börjar svänga mer. Kvinnor i den här åldersgruppen är extra känsliga för hormonella förändringar och kan behöva anpassad behandling, till exempel med bioidentiska hormoner. 

Är PMDS en riktig diagnos? 

Ja, PMDS är en erkänd diagnos som sedan 2019 är införd i ICD-11 (den internationella sjukdomsklassifikationen). Det är ett allvarligt tillstånd som kan påverka livet lika mycket som andra psykiatriska sjukdomar.

Vad händer om ingen behandling hjälper? 

Det finns flera alternativ att prova och behandlingen kan anpassas individuellt. Om GnRH-behandling (som helt stoppar ägglossningen) inte hjälper, kan det tyda på att symtomen har en annan orsak än PMDS. I sådana fall kan din läkare remittera dig till en psykiater för utredning och behandling av andra eventuella orsaker till dina besvär.

Hur länge kommer jag behöva behandling? 

Behovet av behandling varierar. Vissa behöver behandling under en begränsad period medan andra kan behöva längre behandling. Många kvinnor upplever att symtomen förändras över tid och behandlingen kan justeras därefter. Vill du läsa mer om PMS och PMDS så beskriver 1177 det bra här.